År 1843 upptäckte Sveriges Karl G. Mosander grundämnetterbium genom sin forskning om yttriumjord. Användningen av terbium involverar mestadels högteknologiska områden, som är teknikintensiva och kunskapsintensiva spjutspetsprojekt, såväl som projekt med betydande ekonomiska fördelar, med attraktiva utvecklingsmöjligheter. De huvudsakliga tillämpningsområdena inkluderar följande.
(1) Fosforer används som gröna pulveraktivatorer i tre primära fosforer, såsom terbiumaktiverad fosfatmatris, terbiumaktiverad silikatmatris och terbiumaktiverad ceriummagnesiumaluminatmatris, som avger grönt ljus under excitation.
(2) Magnetiska optiska lagringsmaterial, på senare år har terbiumbaserade magnetiska optiska material nått en storskalig produktionsskala. Magnetiska optiska skivor utvecklade med Tb-Fe amorfa tunna filmer som datorlagringskomponenter har ökat lagringskapaciteten med 10-15 gånger.
(3) Magnetooptiskt glas, Faradays rotationsglas som innehåller terbium, är ett nyckelmaterial för tillverkning av rotatorer, isolatorer och cirkulatorer som ofta används inom laserteknik. I synnerhet har utvecklingen och utvecklingen av terbium dysprosium ferromagnetostriktiv legering (TerFenol) öppnat upp för nya användningsområden för terbium. Terfenol är ett nytt material som upptäcktes på 1970-talet, där hälften av legeringen består av terbium och dysprosium, ibland med tillsats av holmium, och resten är järn. Denna legering utvecklades först av Ames Laboratory i Iowa, USA. När Terfenol placeras i ett magnetfält ändras dess storlek mer än vanliga magnetiska material. Denna förändring kan möjliggöra att vissa exakta mekaniska rörelser uppnås. Terbiumdysprosiumjärn användes från början huvudsakligen i ekolod och har använts i stor utsträckning inom olika områden, inklusive bränsleinsprutningssystem, vätskeventilkontroll, mikropositionering, mekaniska ställdon, mekanismer och vingregulatorer för flygplan och rymdteleskop.
Posttid: maj-04-2023